Idag har vi myst massor här hemma och försökt hålla Alvas tempo. Hon är en riktig energiknippe min prinsessa som vill busa och leka hela tiden. Behöver man sitta ett ögonblick, eller kanske gå på toaletten protesterar hon högljutt. Samtidigt är hon den mest kärleksfulla lilla tjej man kan tänka sig. Härom morgonen när jag kom upp så kom hon springande mot mig med öppna armar. När jag lyfte upp henne utbrast hon "Puss" och gav mig världens puss på munnen. Att man fortfarande kan bli så fullkomligt uppfylld med kärlek av att se på sitt barn. Jag kan inte förstå att hon är min, att jag och Markus faktiskt ha gjort henne och att det va hon som låg i min mage i nästan 10 månader. En kärlek som ingen annan, den man känner för sitt barn <3