Blodtrycket va ju inte helt oväntat riktigt dåligt, sämre än nånsin faktiskt. Efter lite klämma på och lyssna på hjärtat hos BM, och konstaterad äggvita i urinen skickades vi vidare till förlossningen. Svågern som var påväg ner för att fira jul med oss hämtades upp vid tåget och sen åkte vi till sjukhuset. Där fick vi vänta ett tag på rum, främst nog då jag i nuläget behöver eget rum med mina bakterier. Dagen bjöd på bra barnmorskor och den bra läkaren som jag träffat tidigare (har även träffat två idioter där). Blodtrycket höll i sig, vi gjorde en CTG-kurva som såg fin ut med fina sammandragningar =) och så tog dom tox-prover. Blodtrycket efter detta gick ner en aning, blodproverna visade inget och äggvitan hade "försvunnit", så jag fick åka hem! Skönt!!! Nästa BM-besök är på torsdag, även kurens sista dag. Jag sa till dom att jag pallar inte med en kur till efter den här, för jag mår så illa av de höga doserna som jag känner inte ens hjälper. Jag har ätit i ca 6 veckor nu. Läkaren förstod det mycket väl. Vill dom lägga in mig så kommer jag insistera på att bli igångsatt. Det kan inte vara rimligt att man ska behöva åka fram och tillbaka på detta sätt, ligga inne en natt för att sen bli skickad tillbaka mer eller mindre på en gång. Jag skojade med en barnmorska på förlossningen och sa att vi ses väl på torsdag efter mitt BM-besök på mödravården då vi numera räknar med att bli vidareskickade i samband med besöken då. Hon skrattade lite nervöst...