Barnet:

Hjässbjudning

De allra flesta små har nu huvudet nedåt och hakan in mot bröstet. Det läget kallas kron- eller hjässbjudning, och är den vanligaste förlossningspositionen.

Vid det här laget är det lite lugnare i magen. För det första har hon eller han inte mycket plats att röra sig på. Rörelserna känns mer som knuffar eller stötar nu. För det andra sover bebisen mer för att samla kraft inför förlossningen.

Mamman:

Låt förlossningen börja snart

Sover du oroligt och vaknar ofta? Det gör de flesta kvinnor mot slutet. Det sägs att det är kroppens sätt att förbereda sig på vad som komma skall – en bebis som vill äta dag som natt.

Hur man känner sig de sista veckorna är individuellt. En del kvinnor känner sig nere, börjar grubbla, lider av humörsvängningar och är allmänt rätt svajiga. Andra kvinnor får världens energikick och börjar storstäda, baka och/eller laga massor av mat. Det kan vara den där bobyggarinstinkten som slår till; att allt ska vara i ordning när bebisen kommer.

www.alltforforaldrar.se

Barnet
Barnet är ungefär 50 centimeter långt. Det har vuxit färdigt nu men kan fortsätta öka i vikt. Allt handlar nu om att förbereda sig på livet utanför din trygga mage. Barnet producerar fett för att klara sig i kylan utanför magen. Levern och hjärtat lagrar näring för att ta till vid syrebrist under förlossningen. Näringen hjälper även det nyfödda barnet att klara sig utan föda det första levnadsdygnet.
Vikt: 3 450 gram.

Mamma
Symfus-fundus är nu 33-38 centimeter. Kanske du känner dig som en jätte. I början av graviditeten är livmoderhalsen riktad bakåt för att hindra att öppningen vidgas. Nu ändras riktningen och livmoderhalsen kortas ner några centimeter. Du kan känna dig tung och trött samt ha kraftiga förvärkar. Men härda ut, snart är förlossningen här.

Vila!
Vila så mycket du kan, du behöver alla krafter. Har du svårt att sova på natten, ta igen det på dagen. Det gör inget om du vänder på dygnet, det kommer du i alla fall att göra när barnet är ute. Bättre att ständigt vara så utsövd som det går, eftersom du inte har någon aning om när förlossningen sätter igång. Kanske får du inte sova på 24 timmar om du har en lång latensfas med värkar som håller dig vaken. Så sov så ofta du bara kan innan! Har du svårt att sova - vila istället.

Pappa/partner
Nu är det dags vilken dag som helst! Kanske adrenalinet börjar pumpa när du tänker på förlossningen. Det är svårt att föreställa sig ett liv efter magen. I alla fall om det är första gången. Prata med dina nära och kära om hur det var för dem.


Hos barnmorskan/kontroller
Nu kan det vara dags för sista besöket hos barnmorskan före förlossningen. Men försök att inte bli allt för besviken om det blir några besök till. Barnmorskan kontrollerar hur barnet ligger, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Kanske får du ta ett extra urinprov eller blodvärde. Prata gärna om förlossningen om du är orolig. Idag förs journalen elektroniskt, så det enda ni behöver tänka på att ta med i pappersform är blodgrupperingskortet.

Barnet:

Barnet bestämmer allt

I flera veckor har din bebis utveckling mest handlat om förbättringar av organens funktioner, inte någon uppbyggnad av dem. Hjärnan och nervsystemet utvecklas fortfarande och fungerar bättre för varje dag, och kommer att fortsätta att utvecklas långt efter det att bebisen är född. Ja, faktiskt ända upp till sena tonåren.

Nu betraktas barnet som fullgånget. När är det dags att föda, då? Du kan önska i morgon, men det är barnet som alldeles på egen hand bestämmer det. Forskning visar att våra gener avgör hur länge vi stannar i livmodern. Barnet har det programmerat i sig, från arvet från dig och från pappan. Det finns inte mycket du kan göra åt saken, förutom att vänta.

Mamman:

Svårt att sova

När barnets huvud eller rumpa har fixerats blir det ofta lättare att andas, men du får mer tyngd på magens nedre del. Du kan känna hur det sticker till när bebisens huvud stöter emot bäckenbotten.

Nu är det riktigt svårt att hitta en bekväm sovställning. I ärlighetens namn är det svårt att hitta en bekväm ställning om du så än ligger, sitter eller står, men det är snart över. Snart är din bebis här.

Försök att inte bli irriterad på omgivningen som frågar om du har gått över tiden eftersom du är så stor ("Tack, det kändes toppen att höra") eller varför du inte har fött än ("Det kan väl du berätta för mig?”). Försök att inte bry dig. Planera istället in saker att se fram emot, om du orkar. Gå på bio, färga ögonfransarna, gå till frisören, ta en promenad i friska luften, ät middag med dina vänner, njut av lugnet före stormen.

Visserligen kan det dröja upp till fyra veckor innan förlossningen, men förlossningen kan starta när som helst nu. Så nu några ord, om just att föda. Kom ihåg att din kropp är skapt för att föda. Möt den första värken med tillit och fokusera på din uppgift. Du kan det här. Du har något stort och fantastiskt att se fram emot. En föda är en sak. Men det är först efteråt, när er son eller dotter äntligen finns hos er, som det riktigt stora äventyret börjar! Då är ni föräldrar! Lycka till!

Barnet:

Större och större

Nu samlar barnet näring som behövs under förlossningen. Hon eller han drar in fostervatten i lungorna och pressar ut det igen, om och om igen. Det sista av det här vattnet pressas ut vid förlossningen.

Mamman:

Dags att ladda med kolhydrater.

Du känner förmodligen värkar oftare och starkare. Det är ingenting att oroa dig över. Se det som en väckarklocka: Nu är det dags att ladda med kolhydrater, som pasta och bröd.

När förlossningen börjar kommer du att bränna cirka 500 kalorier i timmen. Att föda barn är som att springa ett maraton, och det är bra om du är förberedd. Vila mycket, ät ordentligt och ladda upp med kolhydrater så går det bättre.

Barnet:

Precis som en nyfödd

I den här veckan har ditt barn nästan helt växt i sin skrynkliga hud. Huden är jämn och fin eftersom fettet under huden nu är fullt utvecklat. Ansiktet är lite rundare och huvudets diameter är 90 millimeter.

Barnet kan få hicka då och då. Det beror på all andningsträning som pågår som en förberedelse för livet utanför magen.

Nu kan ditt barn göra allt som en nyfödd kan.

Hon eller han har sjunkit ned ännu längre i ditt bäcken. De flesta barn ligger med huvudet nedåt. Bara ett fåtal ligger med rumpan först. Om så är fallet är det nu dags att försöka vända barnet.

Mamman:

Bara en månad kvar!

Din livmoder når förmodligen upp till revbenen.

Runt vecka 32–34 kommer din barnmorska eller läkare att känna på magen för att avgöra hur barnet ligger därinne. Det här kan ha ändrats många gånger under graviditeten. Vid vecka 34–36 lägger sig barnet vanligtvis i rätt läge och håller sig där.

Har du sett om din mage har sjunkit något? Har magen blivit lägre? Du kanske får lite lättare att andas.

Även om det är lättare att andas är det inte ovanligt att du känner dig lite ledsen och irriterad nu. Du sover förmodligen dåligt, har ont i ryggen, känner dig stor, blir andfådd av ingenting och svettas mer än vanligt. Allt det här är normalt, även om det inte är någon direkt tröst. Nu pratar vi om något gladare i stället. Hur vet man att förlossningen har börjat?

Du har kanske redan har känt av förvärkarna? (Riktiga värkar kommer mer regelbundet och blir starkare och starkare med tiden. Riktiga värkar kan inte vilas bort. De slutar inte.) Ett första tecken kan vara att du ser slemproppen, som består av geléliknande slem som har täckt livmoderhalsen under de senaste nio månaderna. Det kan fortfarande dröja innan förlossningen börjar – men det är ett tecken.